cillihej

Mitt liv är kaos. Den här helgen har varit ett psykiskt breakdown. Jag har inte mått såhär dåligt sedan jag kom hit, och tyvärr är jag säker på att det inte kommer bli bättre. Idag sa Anna "Cecilia, seriöst. Åk hem!!" och aldrig någonsin under mina snart 9 månader här har jag varit så nära på att faktiskt packa mina väskor och ge upp. Kanske är det just det jag borde...

Min plan som jag hade angående min framtid är sedan 3 veckor helt bortblåsta. Detta dessutom pga den människa som minst i hela världen "förtjänar" att förstöra mitt liv ännu mera. Nu står jag här med absolut noll vetskap om vad som kommer att ske den närmsta månaden. Den här ovissheten tär som fan på mitt psyke och det är väl just det som får mig att bara själv avsluta det hela så fort som möjligt, så jag slipper fundera mer på det.

Jag vill bara komma hem till Sverige och göra absolut ingenting i ett par månader, fundera, planera och bygga upp någon slags självkänsla igen. Sen vill jag tillbaka hit, till USA, och göra något som jag trivs och mår bra med för första gången i mitt liv. Synd att man inte kan köpa ett visum dock. Äckliga jävla pissvisum, jag hatar dig!

Förlåt, ville bara få det här ur mig.