cillihej

Fick två biljetter till valfri fotbollsmatch (fotboll som i soccer) i högsta ligan :D

Första dagen börjar bra. Alla (förutom jag) försover sig och barnen kommer 30 min för sent till skolan. Mamma och pappa, ni kan vara lugna, det var inte på mitt ansvar, det var inte mitt fel, det var inte jag som skulle väcka barnen, det var inte jag som skulle köra dom till skolan osv, så det är no hard feelings mot mig som tur är.

Ikväll blir det någon form av tillställning här. "Passover" ska firas (whatever that is, någonting som judarna gör tydligen) så vi kommer vara 12 pers runt middagsbordet ikväll. Vet inte om jag ska skratta eller gråta faktiskt :D



Det här ser man när man kommer ner för källartrappan ner till mig. Jag bor där rakt fram till vänster :D Visar mer vid senare tillfälle, men där har ni i alla fall en sneakpeak.

Nu ligger jag i min nya säng, i mitt nya rum, i mitt nya land, hos min nya familj.
I can't believe it! Kristin skjutsade hit mig så vi var här halv fem. Gled in i området där vi möts av en skylt "private area" och det första vi ser är i princip ett slott, jag och Kristin bara kollade på varandra och visste inte riktigt om vi skulle skratta eller... dö :P Hur som helst, huset är fantastiskt både på insidan och utsidan.

Tvillingtjejerna kom och öppnade dörren och jag fick kramar och en guidad tur genom huset. Kristin blev inbjuden att stanna på middag så hon var kvar ett tag hon med. Jag var lite orolig för pappan eftersom jag enbart hade pratat med mamman innan, men han är fan en sjukt trevlig snubbe så jag är grymt nöjd med det!

Nu måste jag sova, är helt slut och ska upp tidigt imorgon igen så är nog dags att börja tänka på refrängen. Undrar dock om jag kommer kunna sova när alla andra sover två våningar upp och jag har en hel, mörk källare för mig själv. Hatar sånt :O

Den fruktade söndagen är här... Startade upp dagen med att få ta del av lite andligt och hängde med Dennis mamma (Dennis är Kristins man) till hennes kyrka. Hon sjöng i kören så där satt jag och försökte hänga med, och dölja mina gäspningar. Men det var absolut en intressant upplevelse och jag blev presenterad för x antal människor. Har massa nya bästisar nu och en potentiell dejt (I wish)

Men nu ska jag strax lämna big sis och bege mig till den bostad jag ska ha de kommande 12 månaderna. Jag vet inte vad det är med mig, men jag trodde att det skulle kännas 1000 gånger mer nervöst än vad det faktiskt gör. Bara för det lär väl denna kväll sluta i katastrof. Gosh, ett par bira skulle nog vara på sin plats nu. Btw, jag har denna vecka slagit mitt rekord i kategorin "Hur-få-öl-har-jag-duckit-den-här-helgen?" där 2 öl är svaret för denna vecka. Snacka om livsförändring det här, beer is no more :/ :/

Hos syrran:







Nu lämnar jag alltså detta, Brookline is next.

Idag mina kära vänner... Idag har jag äntligen fått uppleva en av mitt livs största drömmar - nämligen gått på en NHL-match! Boston Bruins tog emot Calgary Flames (från Canada) och Bruins ägde och vann med 5-0. NHL skiljer sig från hockeyn hemma både på och utanför isen, men hockey är alltid hockey och det är ju trots allt det mest fantastiska som finns. Jag var grymt nöjd både innan, under och efter matchen! Köpte mig till och med en Bruins-tröja idag så nu ska jag bli seriöst fan :D

Fredagen var rätt soft. Kristin och Dennis jobbade så jag och Lucy låg mest i sängen hela dagen, kunde gladeligen se LHC-matchen på datorn. Sweet med vinst och grejer! Mindre sweet att titta själv på matchen via datorn på andra sidan jordklotet när man helst av allt bara vill vara där och uppleva det på riktigt. Well, det är ju tyvärr bara inse att jag faktiskt inte kommer vara där på riktigt förrän säsongen 2011-2012. SJUKT!

På kvällen drog jag och Krillan ut och åt på restaurang. Förjävla fin sushi! (Nej Martin, denna kan inte ens i närheten mätas med den i Göteborg!) Proppmätta drog vi hem och Kristin somnade framför tv:n och jag senare med datorn på magen i sängen. Tydligen skapligt utmattade...

DENNA FILM HAR JAG SPELAT IN TILL ER, MINA KÄRA TARDFJÄLLENKOMPISAR!
Puss på er Mill, Ben, Brallz, Sagge och Megge :D

Nu har jag lämnat New York, skolan och de nya polarna. Det känns som att jag har tusen saker jag vill berätta för er där hemma, men det skulle verkligen bli alldeles för mycket text. Hur som helst så har de 4 dagarna på hotellet varit kind of amazing! Jag var som sagt bara där 4 dagar och det känns redan som att jag har en extremt stor, viktig och fantastisk ny erfarenhet i livet. Hur som helst, sjukt värda dagar!

Efter lunch idag begav sig jag + ungefär 8 till mot flygplatsen och 5 av oss tog sig på planet mot Boston där vi landade 50 minuter senare. Jag och Tonje gick för att hämta väskorna och då kom hennes familj, en mamma och 3 små killar. Sötaste pojkarna någonsin och mamman var sjukt trevlig med. Fick namn, adress, telefonnummer och vägbeskrivning till där Tonje alltså ska bo och hon sa att jag skulle komma dit och hänga på beachen osv. Skitkul!

Jag själv skulle ju inte möta min familj idag utan först på söndag. Lite försiktigt begav jag mig ut mot the "Limo pick-up lot" där min bil skulle hämta upp mig. Där står en man i kostym, solbriller och en skylt med "Kowalik" på, hoppade sedan in i bilen som var en sån där flashig kort limo som Big har i Sex and the City. Där gled jag sedan hela vägen till Kristin, betalade ingenting men gav kostymnissen 7 dollar i dricks för att jag inte vågade skita i det.

Så, nu befinner jag mig alltså i Franklin, Boston, MA, USA and it feels good!


Klassrummet


Before class this morning


Jag och Krillan tog oss ut och motionerade. Hon sprang 1 mil (svensk mil) och jag cyklade bakom. Efter ett tag drog hon ifrån mer och mer, men jag kom ifatt på upploppet. Jag gillar hur som helst att jag hade självinsikt nog att inse att springa med inte var ett alternativ. Efter dagens motinerande vet jag åtminstone en som kommer ha fruktansvärt mycket träningsvärk i benen imorgon. GÖTT BARRE!

Är på sjukt dåligt humör, vill fan åka hem. Fast det vill jag inte egentligen, det vill jag bara för att jag har ont i huvudet och inte har sovit typ ett piss de senaste 6 dygnen. Dessutom har jag tappat bort min jävla kappa. Hatar att jag inte kan hålla reda på flera saker samtidigt. Bye bye, jackan! Dessutom kommer jag att få betala minst 500 jävla kronor för min packning när jag ska flyga imorgon. Seriöst, jag vill bara gråta. Jag har ingen jacka, jag har inga pengar. YEY! Jag hoppas att det känns lite mer taggat imorgon när jag vaknar. Frukost halv sju, lektion vid åtta, lunch halv tolv och sen drar jag och resten av dem som ska flyga till Massachusetts först från hotellet för våra plan går tidigast.

Det var trevligt i NY C hur som helst. Shoppade ingenting idag heller. Ytterligare en sak att lägga till på listan över saker som suger just nu.

Har precis ätit lunch. Jag kan ju inget annat än säga att jag typ älskar this Hilton hotel. Maten är to die for :D Ni ska se efterrättsbordet alltså. Kladdkakor och cheesecakes som är stora som hus, men en annan fick behärska sig idag. (Okej, inte riktigt så men vissa freakin' japaner, colombianer och allt vad det är tog två feta bitar var och åt bara en sen i alla fall. Jag och Lovisa har nu precis klagat i 20 minuter över detta visst, så upprörda blev vi.)

Btw, vi har de första två dagarna haft en tävling. Vi är indelade i typ 8 olika grupper, med ungefär 8 personer i varje. Varje grupp har en färg och de i gruppen är sånna som ska till samma delstat. Idag fick vi veta vem som vann tävlingen, och det blev MITT gula lag. Gissa priset?! En tur in till New York City ikväll (igen). Så ikväll gör jag och Tonje NY igen, ska försöka oss på att se lite grejer som vi inte gjorde igår. Jag undrar bara hur i helvete vi ska hitta till allt, och framför allt tillbaka till bussen igen. Well, nu är det först back to class.

BYYYYE!

Tillbaka efter kvällens visit på Manhattan. Jag är nöjd, men det mesta blev lite väl stressigt så vi hann inte alls med att se allt man vill och ska när man är där. Det enda jag kunde säga när jag gav mig hemåt var liksom att jag köpte två korv med bröd, känns inte helt okej efter att ha besökt NY city, men det får gå. (Fick åtminstone en komplimang av korvsnubben som kallade mig "Miss Sweden" och diverse andra snälla saker) Så ja, det känns ändå helt okej ^^ Jag och Tonje (min norska polare här) har redan gjort upp planer inför det kommande året varav en innefattar en weekend i New York. Hon ska förresten också till Boston sen så det känns skitkul verkligen! Kunde inte bli bättre :D




Jag och Tonje

Hinner inte skriva något, ska bege mig mot New York om 10 min, men bjuder på en bild. Bara för att.


Namnskylten jag har på mig 24/7
Cecilia Kowalik, Sweden, Massachusetts

Ett dygn senare befinner jag mig just nu i min hotellsäng i New Jersey, USA. Grät inte en enda tår på vägen hit och när jag satt i bussen till hotellet och såg USA utanför rutorna så kunde jag inte låta bli att bara njuta av hela skiten. Har ätit på restaurang med två svenska tjejer ikväll, och imorgon ringer väckarklockan 06.00. Troligtvis kommer jag enbart vilja dö då. Jag önskar nu att de här dagarna går sjukt fort så att det blir torsdag snart! AMEN :D Imorgon blir det dock New York, så det blir nog schysst häng!

Btw, min adapter funkar inte till min datorsladd vilket betyder inget Internet, så uppdateringen kan tyvärr bli lite svår att förlita sig på de kommande dagarna. Eller typ de kommande 3 veckorna tills mamma och pappa kan köpa en ny som faktiskt fungerar åt mig. Fruktansvärt irriterande!

Some pics:


Hur man överlever 9 timmar mellan Frankfurt och the US.

Här har ni mig de kommande 3 nätterna. Så ni vet.

Nu tar jag mina dollar och drar!



På tal om pengar... Måste bara sända årets största tack till mamma och pappa som har betalat allting och därmed lagt ut x antal tusenlappar (vågar inte ens tänka på hur många) för att göra detta möjligt för mig att genomföra. TACK, TACK, TACK!

Nästa gång vi hörs är jag i USA :D

En sak kan jag ju konstatera efter den här dagen: det är OMÖJLIGT att resa bort i 13 månader och bara få ha en väska med 23 kg i. Nu förblir alldeles för mycket av mina kläder hemma.

Jag är för övrigt nöjd med sista helgen i Linkan! I fredags blev jag grundlurad och hamnade på överraskningsfest som mina kära vänner hade anordnat. Bästa kompisarna, underbar mat och bål med alldeles för mycket sprit i tydligen :D Bra drag och kvällen slutade med att jag somnade på badrumsmattan. Bra betyg med andra ord! Igår blev det hockey och fest igen. Extremt roligt att hinna med en sista lördagsmatch som dessutom slutade i en förjävla viktig vinst.

Nu är det lite schysst häng här hemma. Om fyra timmar åker jag, mamma och pappa mot Arlanda. Jag har inte riktigt fattat det ännu, trots att det är extremt nära nu. Det kommer att ta mig nästan exakt ett dygn från dörren här hemma tills jag landar i New York. Vilket fantastiskt trevligt dygn jag har framför mig. Typ.

Fredagens Going away-party kan ju enbart beskrivas med ett ord: AWESOME!
Tack som fan för att ni kom, för att ni gjorde festen oförglömlig, för presenterna och för att ni finns i mitt liv!

Det är ju helt galet! Endast en ynka vecka kvar i Vikingstad, Linköping, Sverige. Jag känner verkligen tusen olika känslor och nu har jag nog börjat fatta liiiite att jag faktiskt ska flytta. Men nästa vecka?! Det är ju bara helt sjukt. 7 dagar är liksom ingenting! Jag får panik när jag tänker på det, frågar mig själv tusen gånger vad jag egentligen har gett mig in på, samtidigt som jag den andra minuten inte kan tänka på nåt annat än hur taggad jag är. Snacka om känslomässig rubbning det här. Jag börjar snart ifrågasätta min egen existens. Jag måste sova, klarar inte av pressen. TJA

Jag har känt mig lite osäker på en del frågor den senaste veckan men nu börjar det mesta falla på plats. Min USA-familj befinner sig just nu i Los Angeles på semester och kommer därefter direkt byta ut solsemestern och dra till Utah för skidsemester. När jag landar i Boston, ungefär 15.30 på torsdagen kommer familjen fortfarande inte vara hemma och därför ska jag bo hos Kristin och Dennis ett par dagar.

Idag fick jag mail från pappan i familjens office Administrator där hon skrev att min transport till Kristin var bokad och att jag kunde höra av mig till henne om jag hade några frågor nu när dom är bortresta.

"When you arrive at Logan Airport, pick up your luggage and proceed to the "LIMO PICK-UP LOT" outside across the lane. The driver will be waiting for you with a sign with your name."

Blev aningen nervös när det stod "Limo" och sökte på bilföretagets namn på google, vilket visar sig vara "American Classic Limousine". Är detta ett skämt eller är det meningen att jag ska glida ut från flygplatsen med en pundig resväska och sätta mig i en limousine och tro att jag är något som jag inte är?! Haha, jag kommer skämmas ihjäl!

Det absolut värsta med att flytta till USA är, och kommer helt klart vara, att behöva lämna alla mina kompisar! Jag förstår egentligen inte själv hur jag har tänkt att jag ska klara mig utan er, jag tror inte att jag egentligen har vågat reflektera över det heller. Jag vet att jag kommer tjuta ihjäl mig minst 500 gånger av all saknad och jag kommer nog alla dom gångerna fråga mig själv hur jag kunde åka ifrån er. Men samtidigt känner jag att jag på något sätt måste göra det här... för mig. Jag vet att ni kommer finnas kvar för mig om 13 månader och ingen kommer vara gladare än jag när jag ääääääntligen kommer träffa er igen!

Detta känslomässiga infall kände jag att jag bara var tvungen att få ur mig när jag igår fick lämna Göteborg och säga hej då till Martin för sista gången, samt när jag för någon timma sedan fick den mest fantastiska och mest värdefulla present jag någonsin fått i mitt liv från min bästisjävel Malin "Bralle" Larsson. Hon hade gjort ett alldeles eget armband som jag fick som lite födelsedagspresent istället för "going away present" (det hade varit alldeles för jobbigt) Jobbigt blev det ju ändå när Malin grät x antal tårar efter överlämnandet. Jag blev bara så sjukt rörd och visste inte ens vilka ord jag skulle ta till för att visa min uppskattning.



Armbandet har två berlocker; bokstaven B (som i Bralle) och ett hjärta som det står "I love you" på. Hon visade dessutom att hon själv hade ett exakt likadant på sin hand fast med bokstaven C istället för B. Detta är heeelt klart den mest betydelsefulla presenten jag någonsin fått, och inga ord kan beskriva hur mycket armbandet betyder för mig. Inga pengar i världen hade gjort mig mer lycklig. En bästa vän är fan det finaste en människa kan ha! I LOVE YOU <3

Jag har nu fått mina flygtider!

Monday, March 22, 2010
Departure: 06.25 AM  Stockholm, Sweden - Arlanda
Arrival: 08.35 AM Frankfurt, Germany - Frankfurt International

Monday, March 22, 2010
Departure: 01.15 PM Frankfurt, Germany - Frankfurt International
Arrival: 05.20 PM Newark, USA - Newark Liberty International

(Onsdag 24:e mars från New York till Boston)

Inte långt kvar nu...

Jag kommer att anlända till New York 22:e mars, och sedan spendera tid på en skola i New Jersey för att lära mig lämpliga saker inför mitt au pair-år. Tiden på skolan brukar vara ungefär fyra dagar för alla, vilket jag och min USA-familj tog för givet att den skulle vara även för mig. Tydligen så var det inte så och idag fick familjen veta att jag är bokad på en flight från New York till Boston redan på kvällen den 24:e.

Nu är problemet att familjen är på semester och kommer inte hem ifrån den förrän den 26:e. Jag fick tre olika alternativ som vi kan lösa detta på:
1) Jag åker från Sverige en vecka senare
2) Familjen bokar och betalar ett hotellrum för mig två nätter
3) Jag åker till Kristin och är där så länge

We'll see, we'll see...