Helgen
What I've learned from the past 10 months, part 1
Den första, och absolut viktigaste, saken jag har lärt mig:
Jag minns en dag i höstas när jag och Joe satt och pratade och hon sa "jag undrar vad Gud vill att jag ska lära mig av den här situationen och det här året" och jag svarade "jag vet i alla fall exakt vad han vill att jag ska lära mig". (Att vi sa Gud är egentligen helt random, då ingen av oss är religiösa)
Så länge jag kan minnas har jag levt efter tron "är man rik är man lycklig" och detta har gett mig en syn på livet som jag idag inser är totalt vrickad. Det här slog mig på riktigt en kväll när jag och Joe satt på en klippa i sommarstugan i New Hampshire. Där satt jag, en perfekt sommarkväll, på en perfekt klippa med en alldeles enormt vacker utsikt. Jag hade tidigare på dagen hängt på stranden, glidit runt i en golfbil och vinkat till mötande överklassmänniskor och avslutat en av alla de många extremt fantastiska middagar som klubben i N.H bjöd på. Jag var i fucking USA, jag bodde här! Min feta dröm sen hur lång tid som helst tillbaka. Gud, hur amazing?! Sen minns jag att jag suckade, fortsatte titta ut över sjön och sa till Joe "I want to go home". Som svar fick jag "that's the first time I've heard you say that".
Dagen efter såg jag en likadan bil som mamma och pappa har stå parkerad vid tennisplanerna och tänkte "fan, vad jag enbart vill att det ska vara mamma och pappa som hoppar ur bilen" Dessa 2 ögonblick är otroligt betydelsefulla för min tid här, just för att de verkligen lärde mig något. Vem som helst kanske skulle säga att jag var dum i huvudet som enbart ville åka hem, jag hade liksom alla förutsättningar för att må så jävla bra, och istället mådde jag så dåligt.
Det må låta hur klyschigt som helst när jag nu kommer fram till min slutsats och jag själv har hela mitt liv även sett det som en klyscha, just fram tills den där sommarkvällen. Det spelar ingen som helst roll vart i världen du befinner dig, vilken bil du kör, vilket hus du har och vilken utsikt du har, vilken dyr och exklusiv mat du äter, vilka rika, framgångsrika och mäktiga människor du möter, när du ändå inte gör det tillsammans med människor du älskar! Jag kunde inte uppskatta något av ovanstående, just för att jag inte ville dela det med de människorna jag faktiskt gjorde det med. Jag ville ju uppleva allt det där tillsammans med ER, er mina fina nära och kära där hemma! Först då hade jag kunnat se något värde i allt.
Det var detta jag syftade på att "Gud" ville att jag skulle lära mig av den här tiden. Och jag behövde det! Minst sagt! Snacka om att jag har tagit allt för givet, levt i en patetisk jävla bubbla där pengar har varit den enda vägen till lycka. Att ha råd att göra vad man vill tror jag fortfarande kan bidra till ökad lycka, men hur kul är det att göra det man vill när man ändå är ledsen och inte har någon att dela allt med? Jag har lärt mig att det mest viktiga du kan ha i livet, kärlek och relationer, aldrig någonsin kan mätas med en fin bil eller något övrigt som pengar kan köpa. Tro mig, mår man piss och inte har några värdefulla relationer, då kommer inte en bil hjälpa dig ett dugg.
Hej 2011
Nyårsfirandet blev sådär lite random som det ska vara. Varför planera något när man kan bestämma allt samma dag? Jag, Anna och Frida startade kvällen på en restaurang i Jamaica Plain, drack skumpa och beställde in en flaska rött, lite väl sofistikerat kanske men "det är ju bara nyår en gång om året" som man säger när man öppnar 15e ölen för kvällen. Varmrätt och efterrätt var okej, men det gjorde inget för varmrätten var fan det bästa jag ätit i mitt liv ungefär. Orkade inte riktigt läsa menyn sådär jättenoga så bara tog det som det stod hummer på, det är ju alltid förjävla gott liksom. In kommer sedan en tallrik med musslor runt om och färsk hummer i mitten, med nån form av "stuvning" på tomat, saffran och grejer. Alltså jag dog! Jag ska börja leva på musslor när jag kommer hem, hoppas mamma tänker betala för annars får jag nog skaffa mig ett jobb. Nej, jag kan betala om jag slipper jobba. Nejdå, jag ska växa upp och söka ett jobb också. Men då slipper jag betala va? Eehhh blabla.
Sen hooka vi upp med ytterligare fina polare och drog på hemmafest. Amerikanska fester är annorlunda. På den här festen hade dom t.o.m ett speciellt rum för folk att röka marijuana. Pappa, du behöver inte vara orolig. Jag entrade inte ens det rummet och jag pratade inte med någon annan än dom jag kom med i princip haha. Kul fest. Drog en sväng på en pub i J.P där det tydligen bara var homosexuella. Kul fest x 2 lol. Hann åtmionstone köra Don't stop believin' på karaoke och få igång lebbarna på dansgolvet. Sen drog man hem. Gott nytt jävla år!
Kort update
Men... god jul
Det gick ju för övrigt sådär med att åka till T.J.Maxx 8 imorse... Burnade iväg till Watertown och gick på Target och Arsenal Mall nu ikväll istället. När jag och Joe skulle äta hamnade vi vid en riktig fight. Det var x antal... ehm.. afroamericans som verkligen inte betedde sig och till slut sa en kvinna till (hade jag vågat hade jag stått bakom henne och frågat vad fan dom tänker som är sådär med sina småbarn) och då blev det ett jävla liv. Slutade med att kvinnan fick ringa polisen och där satt vi. Det var en riktig sån där afroamerican fight som man bara ser på tv. Detta vill jag aldrig uppleva igen, vilket jävla folk alltså. Efteråt ville jag gå efter och höra snacket men Joe tyckte det var lite mycket så fick åka hem istället. Kul.
Onsdag: check
Har lyckats ta mig smärtfritt igenom onsdagen, jobbade dock bara 5 timmar varav jag 3 av dem satt i bilen samt tittade på E's simträning (löste korsord). Fick schemat idag och tydligen ska jag jobba till 20.00 på fredag, JULAFTON. Höll på och dö när jag såg det, eftersom jag skulle varit ledig egentligen och efter det planerat min svenska julafton hos Kristin. Men nej, aldrig blir det som jag har tänkt mig. Jävla äckliga otur som förföljer mig hela jävla tiden (!!!), jag förstår det inte. Dock ställde Joe upp på att jobba istället för att vara ledig på eftermiddagen så jag kan vara i Franklin till 17.30 iaf. Men fyfan vad deppig jag är, inte ens julafton får man tid att fira. Äckliga skitjobb. Ja, bara lite bitter på det här.
Jag och Joe har softat på mitt rum hela kvällen, kollat Sex and the city och sånt. Imorgon ska jag ställa upp på att skjutsa henne till T.J.Maxx när det öppnar 08.00, ska bli skönt. Typ. Det som är bra är ju att man kanske får unna sig något litet bara för det. Men bara någos pyttelitet isf. Det är ju trots allt jul snart och jag får ju helt sinnessjukt mycket paket i år. HA HA.
SNÖ!
Igår kom minsann den första riktiga snön och mycket av den ligger kvar även idag. Hängde downtown med Sofia igårkväll, kirrade lite julklappar till Krillan, åt kvällsmat och snackade skit (bokstavligt talast skit, det behövdes!) Traskade sent hem i vintermörkret med snön fallandes och det kändes precis som hemma. Bara det att det inte var det. Drog igång julmusik och började slå in kidsens alla julklappar, but still not the right christmasfeeling. Jag ger upp hoppet om att den kommer att infinna sig i år.
Familjen kom hem från Vermont tidigare ikväll så nu är det fullt hus igen. Det var ju synd. Jobb imorgon och jag gör vad som helst för att dessa 2 dagar passerar fort så jag kan försvinna till Franklin för lite julfirande ett par dagar. Gjorde för övrigt idag köttbullar till vårat svenska julbord på fredag, jag tror dom blev hyfsat okej men såklart inte som mammas. Das war alles.
NYC
Spenderade som sagt söndagen i New York med Frida. Tog bussen 06.30 efter 4 timmars sömn, sådär lagom taggat. Men det gick rätt smärtfritt både dit och hem, 4 timmar i en buss är ändå överkomligt. Eftersom vi bestämde att vi skulle åka hem skapligt så tog vi bussen vid 18.00 och man känner ju att 7,5 timmar i NY verkligen inte alls är tillräckligt. Men det gjorde inte så mycket, mina fötter gjorde brutalt ont och jag hade maximal otur med shoppingen (det enda jag inhandlade var en sallad till lunch). Men hur som helst kul att ha gjort NY igen, och ytterligare en gång till ska hinnas med innan jag åker hem. Ska kirra ett hotellrum då dock. 
Lördagkväll
Bra fredag
Efter 5 timmars jobb med Frank igår så drog jag och Joe ner på stan för Joe hade lite shoppingärenden. Väl hemma igen intog vi bilen och åkte till Arsenal Mall i Watertown. Vilken tur att man har en så bra GPS som så bra förklarar vägen så att man inte hamnar helt fel. Blev bara lite nervös när jag såg hela Bostons skyline med dess skyskrapor komma närmare och närmare. Det tog oss 30 min att ta oss dit men väl där det blev shoppingärenden för mig istället. Julklappar var det ja, sa hon och spenderade sedan 1 timma inne på Forever 21. Sen tog det 15 min att åka hem. Lite bättre väg tror jag.
Christmatbreak
Tisdagshänget
Har haft tisdagshäng hos mig med Anna som ett litet hejdå eftersom hon åker till Sverige på torsdag. Nu kommer vi inte ses på åtminstone 15 dagar och bara för det blev det en dubbelkram och lite tårar i ögonen när vi tog farväl. Så jävla lamt av oss. Men det skrattade vi bort lite sådär som vi gör med ungefär allt. Jag tror det är bra att man faktiskt kan skratta och se det "komiska" i även jävliga saker som sker.
Så nu lämnar hon mig, nästa vecka åker även Frida hem till Sverige för att fira jul. Ida får besök av sin pojkvän och blabla. Så kul man ska ha. Som tur är ser det ut som att jag kan spendera lite tid hos Kristin nästa vecka och det är jag ju oerhört tacksam för. Hade nog dött i jul annars.
Imorgon bör jag nog lägga upp lite pics från helgen, men nu må jag slagga. Klockan ringer om 6 timmar och jag mår till råga på allt nu också fysiskt dåligt. Från och med imorgon ska jag även lova att sluta klaga här. Ska bli en sådär trevlig blogg att läsa igen. Tummisen!
Den bittra sanningen
Mitt liv är kaos. Den här helgen har varit ett psykiskt breakdown. Jag har inte mått såhär dåligt sedan jag kom hit, och tyvärr är jag säker på att det inte kommer bli bättre. Idag sa Anna "Cecilia, seriöst. Åk hem!!" och aldrig någonsin under mina snart 9 månader här har jag varit så nära på att faktiskt packa mina väskor och ge upp. Kanske är det just det jag borde...
Min plan som jag hade angående min framtid är sedan 3 veckor helt bortblåsta. Detta dessutom pga den människa som minst i hela världen "förtjänar" att förstöra mitt liv ännu mera. Nu står jag här med absolut noll vetskap om vad som kommer att ske den närmsta månaden. Den här ovissheten tär som fan på mitt psyke och det är väl just det som får mig att bara själv avsluta det hela så fort som möjligt, så jag slipper fundera mer på det.
Jag vill bara komma hem till Sverige och göra absolut ingenting i ett par månader, fundera, planera och bygga upp någon slags självkänsla igen. Sen vill jag tillbaka hit, till USA, och göra något som jag trivs och mår bra med för första gången i mitt liv. Synd att man inte kan köpa ett visum dock. Äckliga jävla pissvisum, jag hatar dig!
Förlåt, ville bara få det här ur mig.
Fredagkväll
Helgsuppdatering
I helgen var jag ledig och av det gjorde jag en hel del trevlig saker. I fredags drog jag till Anna efter jobbet och så åt vi på Unos innan vi drog hem till henne för Sex and the city-kväll. På lördagen kom Kristin hem till mig och vi tog oss till stan för att fira svensk juletid-grej. Julsaker, luciatåg och god svensk mat och övriga godsaker! Snacka om att man var i mathimlen! Och svenskhimlen. För en sån finns det ju. När eftermiddagen trängde sig på kom Anna hit, sen anslöt även Frida och framåt 22.30 körde Frida bort oss till Fenway där vi mötte upp andra svenska au pairer och sen hängde vi på Lansdowne. Natten avslutades på våran feta restaurang i China town, och hem kom man inte förrän sisådär 04.45. Söndagen spenderades framför julkalendern och senare på Cheesecake factory och en liten kvällspromenad på stan. Sen blev man för trött, då åkte man hem och somnade 18.30. Fin helg!
